Kunskapskällor och att söka kunskap

 

bibliotek

 

 

 

 

 

 

Hjälpreda vid sökning av forskningslitteratur och andra rapporter (kan också laddas ner här: Hjälpreda vid sökning av forskningslitteratur och andra rapporter)

Viktiga länkar/sökmotorer att använda vid dina sökning:

Scholar.google.se: https://scholar.google.se

Google har en egen söktjänst för vetenskapliga artiklar och rapporter. Här finns både mer erkända forskare och studenter. Tänk på att när du finner just studentuppsatser, står dessa inte lika högt i rang som vetenskapliga artiklar och de kallas heller inte forskning. På scholar.google kan du söka på olika språk, såväl svenska som engelska och andra språk.

Socialvetenskaplig tidskrift: http://svt.forsa.nu/Artiklar-SocialVetenskaplig-Tidskrift.aspx

Det här är en av de två svenska vetenskapliga tidskrifter som finns om socialtjänstens arbete. Alla socialtjänstens områden fokuseras här, från äldreomsorg till LSS till individ- och familjeomsorg. Alla artiklar är skrivna på svenska och det finns en enkel sökfunktion på sidan.

Socionomens forskningssupplement: http://www.socionomen.nu/sokresultat4bdeca615d5c3?searchwords=forskningssupplement

Socionomens forskningssupplement ges ut som en del av den fackliga tidskriften Socionomen. Även om det finns artiklar från socialtjänstens hela verksamhetsområde innehåller socionomens forsknings-supplement främst artiklar från individ- och familjeomsorgen.

FoU-rapporter:

www.regionjh.se/foujamt/verksamhet/publicerade-rapporter/

På FoU Jämt’s hemsida finns rapporter publicerade från de projekt och utvecklingsarbeten som finansierats genom FoU-medel. FoU Jämt ´s egna arbeten finns också publicerade på denna sida.

www.fouvalfard.se/publicerat

FoU Jämt är en del av föreningen FoU Välfärd och på föreningens hemsida (se ovan) finns rapporter från landets olika FoU-enheter. På denna hemsida går det att söka efter ämne/verksamhetsområde och finna såväl aktuella som äldre rapporter.

Kunskapsguiden: http://www.kunskapsguiden.se/

Kunskapsguiden administreras av Socialstyrelsen och publicerar kunskap om flera av socialtjänstens områden samt om evidensbaserad praktik. Det finns möjlighet att prenumerera på Kunskapsguiden, se ovanstående webadress.

Så här går du tillväga:

Vad söker du forskning om?

Först måste du fundera igenom vad du söker forskning om. Om du vill veta mer om kliniska spörsmål som till exempel trycksår hos äldre, är det just trycksår och äldre som du bör använda och söka efter. Om du istället vill veta mer om barn som far illa, bör du kunna precisera frågan mer. Exempelvis kan du söka efter barn och övergrepp, eller barn och psykisk misshandel.

Hur använder jag sökorden?

Om du i scholar.google’s sökfält skriver in   trycksår äldre  kommer det att komma rapporter innehållande båda eller endast ett av orden. Om du istället skriver   trycksår+ äldre   kommer sökmotorn att leta fram rapporter som innehåller båda orden. Det går också att söka efter rapporter där orden placerats direkt efter varandra. Det gör man genom att sätta citations-tecken kring orden: “trycksår hos äldre”.

Kan jag begränsa till endast den senaste forskningen?

Utöver sökorden går det i både scholar.google och socialtjänstbiblioteket att begränsa tiden för publikationsdatum. I båda sökmotorerna ligger denna funktion i vänstra kolumnen. I scholar.google kan du välja mellan snabbknapparna ”När som helst” ”Sedan 2011” ”Sedan 2014” ”Sedan 2015” samt ett anpassat intervall där du manuellt fyller i årtal.

Viktigt att tänka på när du granskar dina sökresultat:

Vem är författare?

Vem är författaren? Är det en student, en forskare eller en verksam inom någon av de verksamheter som socialtjänsten och hälso-sjukvården innefattar? Högst status i det här sammanhanget har en forskare, men genom att läsa studentuppsatser och rapporter är det oftare lättare att förstå det ämne som avhandlas.

Vilken typ av rapport är det?

Här kan du ladda ner en jämförelse mellan mer och mindre vetenskapliga artiklar/rapporter/uppsatser: Vetenskapliga tidskrifter

En mer verksamhetsnära rapport kan vara väl så viktig att ta till sig (exempelvis FoU-rapporter), eftersom dessa ofta fokuserar mindre på teoretiska aspekter. Emellertid är det viktigt att inte dra alltför långtgående slutsatser utifrån vare sig studentuppsatser eller icke-vetenskapliga rapporter, eftersom de inte alls håller den vetenskapliga kvalitet som krävs för sådana slutsatser.

Vilket underlag har använts för att genomföra studien?

Vilken forskningsmetod och vilket tillvägagångssätt har man använt? Samt – var har studien genomförts? Om det är en studie som gjorts i ett u-land eller ett land som organiserats på väldigt annorlunda sätt jämfört med Sverige, är det inte säkert att resultaten går att överföra till våra förhållanden. Först och främst kan det vara viktigt att veta om det är en kvalitativ eller en kvantitativ studie som gjorts.

Till kvalitativa studier hör till exempel observationsstudier och intervjustudier. Kvalitativa studier är ofta djuplodande och kan användas för att skapa en djupare förståelse för exempelvis attityder och handlingar. Kvalitativa studier har ofta ett relativt lågt urval av undersökningspersoner.

Kvantitativa studier är studier som görs av mätbara faktorer. Det kan till exempel handla om experiment där två grupper jämförs utifrån ett särskilt syfte. Det kan också innebära en enkätstudie till ett större antal undersökningspersoner. I kvantitativa studier går det att genomföra tester för att visa om ett resultat går att göra generaliserbart eller inte, till exempel om det går att säga utifrån en enkätstudie om alla som svarat tycker att de fått hjälp och stöd av socialtjänsten. Ju större underlag för studien, desto lättare att göra svaren generaliserbara.