Evidensbaserad Praktik

Kommunerna anmodas från socialdepartementet, socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting att arbeta utifrån en evidensbaserad praktik.

Här hittar du Handlingsplan för implementering av evidensbaserad praktik och systematiskt förbättringsarbete inom socialtjänsten och angränsande hälso- och sjukvård i kommunerna och Region Jämtland Härjedalen: Handlingsplan EBP 2014-2017. Handlingsplanen är framtagen i den Regionala utvecklingsgruppen.

Här finner du en föreläsning från 2015-09-08 om evidensbaserad praktik med Peter Lindqvist från Socialstyrelsen.

En folder i så kallad populärversion om detta arbete i Jämtland finner du här: Till det bästa för individen.

Att arbeta evidensbaserat i kommunalt socialt arbete och kommunal hälso- och sjukvård, innebär att arbeta utifrån tre kunskapskällor; forskning/evidens, professionens kompetens och erfarenheter samt brukarens* kunskap om och syn på sin situation. Det här görs för att komma fram till bästa möjliga insats för brukaren. Det handlar alltså ytterst om att öka möjligheten till bästa möjliga vård och omsorg och att göra det genom ett medvetet, systematiskt och kunskapsbaserat arbete.

Vad handlar evidens om?

Evidens innebär att ta tillvara den för tillfället bästa vetenskapliga kunskapen i det arbete som görs. Samtidigt måste man vara medveten om att vetenskaplig kunskap inte är allt. Till exempel är det viktigt att se att en behandlingsmetod som visat sig behandla 80% av missbrukare i en studie faktiskt inte behandlat 20% av personerna. Alla behandlingsmetoder, insatser eller sätt att bemöta människor är alltså inte det bästa för alla. Därför är det viktigt att ha både de egna professionella kunskaperna och erfarenheterna – och den enskilde personens perspektiv med i arbetet. Att se sin professionalitet som expertis och brukaren som expert på sina egna problem.

Att arbeta evidensbaserat innebär att ha en förhållningssätt där alla de här delarna finns med och att med det förhållningssättet systematiskt genomföra förbättringar, utveckling och uppföljningar av det man gör. På så sätt blir det lättare att legitimera de insatser som sätts in, men också att välja bort vissa insatser som visar sig fungera sämre för några personer.

Hur gör man då?

På en övergripande/strukturell nivå handlar Evidensbaserat beslutsfattande mest om att förändra utbudet av åtgärder, ta bort sådant som visat sig sakna effekt eller till och med är skadligt, samt införa en ny och mer effektiv åtgärd eller förhindra att en ny metod införs i verksamheten om den har bristande stöd för effekt och/eller för kostnadseffektivitet.

På individnivå kan man arbeta efter fem steg:

  1. Välformulerad fråga: Formulera en fråga som gäller den aktuella klientens eller patientens problem eller behov.
  2. Söka kunskap:  Söka bästa möjliga stöd (i första hand forskning) för att besvara frågan.
  3. Värdera kunskap: Man granskar stödet kritiskt när det gäller validitet (giltighet), effekt och användbarhet.
  4. Väga samman kunskapskällor:  Integrera granskningen med a) den professionella praktiska, kliniska erfarenheten, b) klientens/ patientens värderingar, förväntningar, fysiska & psykiska tillstånd & förutsättningar i övrigt.
  5. Följa upp och förbättra:  Genomför, eller väljer att inte genomföra en insats, och utvärderar sin förmåga att genomföra steg 1-4 för att förbättra processen. 

Var hittar jag vetenskapligt baserad kunskap?

Vetenskaplig kunskap hittar du via t.ex. sökmotorer som tillhandahåller vetenskapliga tidskrifter. Ett alldeles ypperligt ställe att börja på är Google Scholar, som har många bra rapporter och artiklar. Du kan också gå direkt till den svenska vetenskapliga tidskriften Socialtvetenskaplig tidskrift, som tillhandahåller artiklar inom socialtjänstforskning. 

För ytterligare kunskapskällor, gå till fler länkar här.

Här står gärna vi på FoU Jämt till din tjänst med såväl sökning av artiklar eller böcker samt läsning av t.ex. svårare engelskspråkiga artiklar. Oss hittar du här.

Om du vill läsa mer om evidensbaserad praktik och evidensbaserat socialt arbete:

Alexandersson, Karin (2016) Evidensbaserad praktik för lärande och utveckling i välfärdsorganisationer. Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys 2016:6 s. 39-57

Denvall, Verner & Johansson, Kerstin (2012) Kejsarens nya kläder – implementering av evidensbaserad praktik i socialt arbete. Socialvetenskaplig Tidskrift 2012: 1

Bergmark, Åke, Lundström, Tommy, Minas, Renate, Wiklund, Stefan. (2008) Socialtjänsten i blickfånget – Organisationen, resurser och insatser. Exempel från arbeten med barn och ungdom, försörjningsstöd, missbruk. Stockholm: Natur & Kultur

Jergeby, Ulla (2008) Evidensbaserad praktik i socialt arbete. Gothia, 2008.

*brukare här avser klient, omsorgstagare etc. och är det ord som vanligtvis används i dessa sammanhang.

En reaktion på “Evidensbaserad Praktik

  1. Pingback: Ny föreläsning om EBP |

Kommentarer inaktiverade.